With bruised arms and broken rhythm in NYC

Trodde jag skulle slippa den här synen i NYC men tydligen inte.

För i hörnet av 14:e och 7:e eller om det var 6:e låg Urban Outfitters som stolt visade upp Cheap Mondays för 65 dollar (450 kronor) stycket -  lite dyrare än i Svedala med andra ord där priset ligger på 400 spänn per tajta popsnörebyxor.

.

Onsdag och i dag är väl sista dagen jag har kvar att göra allt jag ska göra. Imorgon jobbar jag och på fredag ska jag lämna lägenheten och sätta mig i en bil till Rimforsa för att fira brorsans 30-årsdag.

Det innebär alltså; leta reda på kostymbyxor i någon affär, städa ur hela lägenheten och damma och diska, montera ihop en cd-stereo, packa den andra väskan, träffa någon för en kaffe eller öl, ta sig till möte på jobbet, växla till sig lite dollar, irra runt och sista minuten handla alvedon och resorb (går det igenom i tullen?) samt försöka få bukt på mina drömmar.

De är nämligen för jävliga just nu, drömmarna alltså.

I förrgår natt drömde jag att jag fick kontakt med en svensk frilansjournalist i New York som hade fått förhinder för att göra det knäck han blivit anlitad för - något som han därför lämpade över till mig. Tack och bock kände jag ända till jag insåg vad det handlade om:

Att markera ut minst åtta svenska kungliga högheter som står staty i NYC på en karta.

Med andra ord, stört omöjligt. Ja herregud, jag är tveksam till att det ens finns en endaste kunglig höghet på staty i någon undangömd vrå i NYC.

Dagens NYC-låt: NY Nights/Jesse Malin.

Och precis när jag har börjat packa kommer hösten tillbaka och det är förstås ett hån mot alla rådande lagar om hur vädret bör vara i slutet av maj - och kanske också mot just det faktum att jag är på väg.

För efter att Julia flugit från NYC förra veckan med just Malaysian Airlines gick det upp för mig att jag får ha med mig två väskor á 30 kilogram styck, något som innebar att den första väskan kunde packas rätt så omedelbart. Och där i, i den stora svarta boxliknande saken ligger nu höstrocken och skinnjackan, vindjackan från Members Only och den tjocka koftan mot svår kyla.

Kvar på galjarna; en jeansjacka jag inte vill använda, en alldeles för tjock vinterjacka samt ett gäng rätt så veka kavajer.

Men jag vägrar att packa upp igen, det gör jag bara inte.

I väskan i övrigt: Mats Olssons tre krönikesamlingar, Ulf Lundells Friheten, tre sommarbyxor, fem skjortor, ett foto på Morten Trotzig Gränd i Gamla Stan, två handdukar, två västar, ett fenomenalt fotografi på Pontus och Marcus som jag fick i present, sex t-shirts, ett par för små jeans, två böcker av Charles Bukowski, en mössa, fotbollsstrumpor, Frank Millers Strangers Guide For The City Of New York, ett gäng tröjor, shorts, en svensk fotbollslandslagströja med tillhörande halsduk och några exemplar av min egen roman “Men kom tillbaka innan du går”.

Nycklarna har jag inte lagt i ännu - men de har jag fått och det i fredags av Monica som visade sig vara en pratglad kvinna i 30-årsåldern på väg till Italien för att gräva hus.

Det kanske är sånt man gör när man bor i New York; gräver hus i Italien på sommaren.

Om det är så, då kommer jag inte tillbaka.

I love Italy. And New York. What a match.

Dagens NYC-låt: New York City Serenade/Springsteen.

Det är det jag gör nu för tiden.

För när jag trodde att det var en lugn färd att hyra ut lägenheten möblerad trodde jag fel. Det har snarare visat sig kräva rätt så rejält med arbete; dammråttor ska utplånas, privata saker sorteras och packas ihop för att lagras hos mor och far i Rimforsa, prylar flyttas till en redan överfull vind, garderoben rensas… ja, herregud garderoben i sig var kanske värst men den är i alla fall klar nu.

Eller nästan.

Har redan burit en hockeytrunk till Myrorna, ytterligare en eller två lär det bli innan helgen är slut.

Har nämligen sparat sådant som är för stort eller bara inte i min smak längre och lagt det på en stol i ett hörn för brorsan och pappa. Inte för att jag vet om de vill ha något men det är lika bra att de får titta igenom, särskilt som pappa och mamma är på väg hit just i detta nu och där trots allt finns en fantastiskt snygg kostym som knappt är använd.