Här finner du ett axplock av mina texter, på inget sätt komplett och kommer nog aldrig heller att bli det. Upphovsrätten är min, inte din. Det innebär att du inte får använda/publicera texterna i någon form utan mitt tillstånd – you do, I will send you a big fucking bill. Ok? Däremot får du gärna länka hit eller citera enligt svensk upphovsrättslagsstiftning. För återpublicering, kontakta mig. Ps. Har lite layoutproblem med vissa texter, överseende bitte.
ILLEGAL GÄST I DET FÖRLOVADE LANDET
Av DANIEL KEDERSTEDT, Hufvudstadsbladet 27 april 2008.
NEW YORK Den ena var deprimerad och tänkte inte igenom sitt beslut. Den andre skulle bara försäkra sig om att brodern mådde bra. Och den tredje kom för att tjäna pengar till ett hus men ångrar sig nu djupt. Hufvudstadsbladet har mött tre illegala invandrare i New York City – samtliga med vitt skilda synpunkter på hur de anser sig behandlade i ”The Promised Land”. Ett återkommande ämne bland de tre är dock den brist på respekt som de möts av.
- Jag är ifrån Mexiko. Och jag är mexikan.
Det är tisdag, klockan är strax efter halv sju på kvällen och i kyrkan Metro Baptist Church, ett stenkast ifrån reseknytpunkten Porth Authority där uteliggarna stryker längs 9th Avenue, står Daniel och under 40 minuter lär ut sina relativt nyvunna kunskaper i det engelska språket. Lektionerna har pågått i cirka tre månader, anordnas en gång i veckan och eleven som har förklarat sitt ursprung har gjort det med en tvekan i rösten om huruvida meningsbyggnaden blev rätt eller inte. Det är, som Daniel själv säger, mest ”A-B-C-kunskaper det handlar om.”
- Många som kommer hit pratar bara spanska och tycker det är onödigt att lära sig engelska eftersom dom en dag vill åka hem igen. Men jag håller inte med, jag tycker att engelskan är nödvändig, säger Daniel.
Liksom honom själv är två av de fyra i klassen illegala immigranter och att lära sig språket beskriver Daniel som något av det bästa han har gjort sedan han kom hit, då genom ett mycket hastigt påkommet beslut som fem dagar efter det att han hade fått förfrågan om att bege sig till New York vandrade över gränsen tillsammans med ett 20-tal andra personer.
- Jag var deprimerad och tänkte inte klart. När du är deprimerad så är det väldigt svårt att leva, säger Daniel med en lågmäld röst där han sitter i den lilla lektionssalen. Min granne hade kontakt med en coyote (mäniskosmugglare) som visste hur man skulle kunna ta sig över gränsen och jag lånade pengar av honom för att betala tillbaka när jag var framme.
Väl i USA, efter att ha gått i två dagar och två nätter, sov de över i ”någon ort i närheten av Tucson i Arizona” innan resan fortsatte till Los Angeles. Därifrån flög Daniel, med sitt mexikanska id-kort som enda personbevis, till New York City. Under den första tiden i The Big Apple sov han i en ytterst liten lägenhet, inklämd på golvet mellan andra illegala invandrare, medan han nu bor tillsammans med två vänner i Bronx och har ett eget rum.
- Jag har det rätt bra här. Det finns dom som har det mycket värre och knappt ens vågar gå ut och handla för att dom är rädda för att bli deporterade.
En av dem som inte trivs med beslutet att bege sig till USA är Edgar – en man på 37 år som lämnade sin fru och barn samt jobbet som polis bakom sig för att tjäna tillräckligt med pengar för att en dag kunna vända tillbaka och bygga ett hus. Edgar, som vill vara anonym, har efter fyra år slutligen betalat de 15 000 dollar det kostade honom att på två försök ta sig till USA via resrutten Ecuador-Peru-Venezuela-Panema-Mexiko.
Väl över gränsen vandrade han och 75 andra likt Daniel i två dagar och två nätter innan de slutligen kunde känna sig tillräckligt trygga för att slå läger.
Där han nu sitter på ett café vid tunnelbanestoppet Junction Blvd i Queens – ett område känt för att husera illegala invandrare och där spanskan regerar totalt – är han ångerfull över sitt beslut och säger sig vara rädd för att bli utsparkad. Han visar dock fortfarande en järnvilja om att tjäna ihop de cirka 20-30 000 dollar som behövs för att fullfölja drömmen och det samtidigt som han varje månad skickar hem cirka 600 dollar, allt på en timlön på 15 dollar.
- Jag vet inte hur länge jag blir kvar här, säger han med en suck. Det känns som att jag har mer problem här än vad jag hade hemma i Ecuador. Här känns det som att myndigheterna vill krossa oss som kackerlackor.
Arbetet som de flesta illegala immigranter utför är sådant som amerikanarna själv inte vill ägna sig åt, i Edgars och Daniels fall handlar det om att montera byggnadsställningar ett 20-tal våningar upp i luften och där de flesta av arbetskollegorna saknar säkerhetslina, men trots det är motståndet mot denna grupp av människor stort. Enligt en undersökning ifrån Pew Hispanic Center ökade exempelvis den grupp av människor som ser invandrarna som en börda ifrån 38 till 52 procent mellan åren 2000-2006. En av de främsta motiveringarna är just ironiskt nog att de tar jobb.
- Visst, vi är här illegalt men vi är inga gangsters. Vi är hårt arbetande människor som gör mycket bra saker. Det är vi som bygger det här landet och den här staden. Vi förtjänar respekt, säger Edgar.
Även Daniel pratar återkommande om detta, att så länge han visar respekt så förväntar han sig det tillbaka och tycker att USA, där 5-10 procent av invånarna beräknas vara illegala invandrare, lever med en dubbelmoral.
- Vi har ingen rätt till sjukvård eller fack. Men vad vi kan göra, och förväntas, är att betala – skatt men varför ska vi göra det om vi inte får något tillbaka? undrar han.
Till skillnad ifrån Edgar verkar 34-årige Froylan trivas alldeles ypperligt i USA. Vad som först var tänkt att vara en resa för att titta till brodern, som invandrat illegalt men helt plötsligt slutat höra av sig, blev till en permanent vistelse. Han har visserligen varit tillbaka i hemlandet vid tre tillfällen, samtliga gånger har han tagit sig tillbaka illegalt, men har nu en trygg boplats i New York.
- Jag är inte rädd för att bli hemskickad, säger Froyland. Så länge du inte gör något dumt så bryr sig inte myndigheterna om dig.
Liksom Daniel har han lärt sig engelska för att i kombination med sitt idrottsintresse integrera sig så mycket som möjligt i samhället. Drömmen är att bli professionell fotbollsdomare, men medan den karriären inte genererar särskilt mycket pengar för tillfället arbetar även han inom byggsektorn.
- Det allra första jobbet jag fick när jag kom hit var att diska, men jag klarade bara av det i en vecka. Jag behövde ett jobb med mer respekt, något som var mer professionellt, säger han.
Daniel, Edgar och Froylan är alla inne på att en dag flytta tillbaka till sina respektive hemländer, oavsett om de skulle få ett temporärt uppehållstillstånd eller inte. Att presidenten George Bush för något år sedan ville ge landets illegala invandrare ett arbetsvisum är det bara Daniel som vet om och när Froylan får reda på förslaget skakar han bara på huvudet.
- Det skulle aldrig ske. Vi är för många för det, alldeles för många…
Edgar är övertygad om att en legal status är det enda sättet som någon som honom skulle kunna jaga den amerikanska drömmen fullt ut.
- Det är när du är legal som du har dom stora möjligheterna, nu är det mest problem för oss som är här och folk måste sluta komma hit för det fungerar inte. ”The Promised Land” är inget annat än en mardröm.
FAKTA:
Idagsläget beräknas cirka 7,2 miljoner illegala invandrare arbeta i USA. Det motsvarar cirka 5 procent av den totala arbetsföra befolkningen, enligt en rapport ifrån The Pew Hispanic Center. 25 procent av de illegala invandrare arbetar inom jordbrukssektorn medan städrelaterade yrken och byggsektorn sysselsätter 17 respektive 14 procent. Enligt ett flertal högt uppsatta företagsledare skulle USA:s ekonomi kollapsa såvida det inte vore för de illegala invandrarna.
Enligt en rapport ifrån Center For immigration Studies fälls ytterst få företag för att anlita illegal arbetskraft och exempelvis försökte myndigheterna enbart bötfälla tre stycken under 2004 – en markant skillnad jämfört med 1999 då antalet företag uppgick till 417 stycken.
Ett av dem som avslöjats anlita illegala invandrare är Wal-Mart som för tre år sedan tvingdes ingå en förlikning med staten.
När de illegala invandrarna kommer till USA får de oftast jobb via någon bekant. En hel del väljer dock att ställa sig i något gathörn eller torg för att, tillsammans med ibland hundratals andra invandrare, vänta på att ett företag eller en privatperson ska komma förbi och vilja anlita deras tjänster, ofta byggrelaterade sådana.
Enligt en rapport ifrån Pew Hispanic Center härstammar 56 procent av de illegala invandrarna ifrån Mexiko, 22 procent ifrån övriga latinamerikanska länder och 13 procent ifrån Asien. Idagsläget utgör latinamerikanerna den största minoritetsgruppen i USA, cirka 15,5 procent av invånarantalet eller 47 miljoner människor.
Om den nuvarande befolkningsutvecklingen fortsätter kommer invånarantalet i USA att uppgå till 438 miljoner människor år 205, att jämföra med exempelvis 296 miljoner år 2005. Invandrarna beräknas stå för 82 procent av befolkningsökningen vilket därmed skulle innebära att ungefär var femte invånare skulle vara ifrån ett annat land än USA.
* * * * * * * * * * * * * * * * *
KROSSADE DRÖMMAR
Av DANIEL KEDERSTEDT, Svenska Dagbladet N 20 april 2008.
För Sandra Rolon var husköpet inte bara en väg bort ifrån hemlösheten utan även en möjlighet att ge det ettåriga barnbarnet ett hem att växa i. Men vad som först verkade vara ett klipp förvandlades snart till en mardröm fylld av lurenderier och skulder. För att undgå att bli ytterligare ett av subprimekrisens offer i USA ser hon nu ingen annan utväg än att sätta barnet i en fosterfamilj och med livet som insats bege sig till Irak-kriget för att dra in nya pengar.
Det som först verkade vara ett klipp var i verkligheten en mardröm. Den amerikanska bolånekrisen har tvingat henne att lämna barnet till fosterfamilj och själv söka värvning i Irak-kriget.
–I elva år har jag drömt om att äga ett hus men det var knappast den här drömmen jag hade, säger Sandra Rolon där hon sitter i tre- våningshuset i de nordöstra delarna av Bronx. Framför henne på bordet ligger de drygt ett år gamla lånedokumenten som berättar hennes historia; på sitt sätt lika unik som den bara är ett typexempel på hur människor runt om i USA har lurats att ta ett subprimelån.
Tillbaka efter en 18 månader lång militärtjänstgöring i Kuwait började problemen att hopa sig. Dels tilldömdes Sandra Rolon vårdnaden om sin ettåriga dotterson efter att denne tagits in till sjukhuset med ett brutet revben, dels brakade återföreningen med maken samman vilket innebar att hon och barnet tvingades ut till en väntande hemlöshet.
Tillflykten togs framför allt till en källarlokal där de bodde fram till dess att den vid upprepade tillfällen svämmade över. Lösningen för att kunna börja om tycktes ingen annan än att köpa ett eget hus – något som 47-åriga Sandra Rolon nästan dagligen kontaktats om sedan hon åter landat på amerikansk mark.
- När du kommer hem hem efter en militärtjänstgöring utomlands så finns det alltid människor som vet om att du har pengar och som frågar dig vad du ska göra med dem. ”Ska du köpa en bil? Ett hus? Om du ska köpa ett hus, säg till mig så kan jag hjälpa dig”, sa den här mannen. Så när det väl blev aktuellt vände jag mig till honom för att få hjälp.
Problemet var bara att hjälpen blev allt annat än vad Sandra Rolon hade tänkt sig.
Mannen visade sig nämligen vara en agent som jobbade åt det finansiella institutet First Magnus, vilket satte henne i kontakt med den mäklare som visade henne det hus som hon nu desperat försöker att behålla.
–Det var en one stop shop: de skötte allting och blev till och med sura när jag mot deras vilja lät en utomstående inspektera huset.
- De vill få dig att tro att du gör ett klipp och ser därför helst att ingen annan blandar sig. Och de lyckades. Jag trodde inte bara att jag var smart, jag trodde att jag var den smartaste av de smartaste som tog ett subprimelån för att köpa det här huset.
Sandra Rolon är bara en av miljontals amerikaner – ofta förstagångsköpare med dålig kunskap om marknaden – som har fått ekonomin söndertrasad efter att ha tagit ett subprimelån. Och siffrorna talar sitt tydliga språk om vidden på problemet: Totalt sitter 7,2 miljoner människor på ett subprimelån och redan har 2,2 miljoner bostadsägare fått se sina hus tvångsförsäljas som en följd av att de inte kunnat betala tillbaka lånen. Under 2007 befann sig dessutom drygt 1,3 miljoner bostäder i något stadium av pantsättning. Att cirka 55 procent av dem som har tagit subprimelån är mörkhyade, att jämföra med exempelvis 17,2 procent vita, har gjort att vissa valt att kalla detta för en rasfråga för 2000-talet. En av dem är Nikita Bailey på den icke vinstdrivande organisationen Center For Responsible Lending.
- Idag dränerar subprimemarknaden välfärden för landets mörkhyade. Det här är utan tvekan en finansiell apartheid, säger hon övertygat.
Sandra Rolon å andra sidan förstår hennes åsikt, men stämmer inte in i tongången. Alls.
- Jag har lärt mig att subprimelånen är det enda sättet som en sådan som jag, det vill säga den fattiga medelklassen, kan få ett hus. Om du sedan är mörkhyad eller inte spelar ingen roll för det är ändå den möjligheten du har att välja på.
Två månader efter det att Sandra Rolon hade sett den vackra bostaden på Balcom Avenue lade hon 3000 dollar i uppläggningsavgift för att lösa det lån på 468000 dollar som krävdes för att huset skulle bli hennes.
- Innan jag tittade på huset så erbjöds jag 8,2 procents ränta vilket jag skulle kunna klara av att betala. Men när jag väl hade sett huset och verkligen ville ha det, så sa First Magnus att räntan hade ändrats till 10,3 procent.
–Självklart protesterade jag mot förändringen vilket fick dem att hävda att de skulle försöka pressa ner räntan, allt förstås så att det verkade som att de gjorde mig en god gärning.
Räntan skrevs slutligen också ner, till 9,8 procent vilket dock var mer än Sandra Rolon skulle kunna klara av under någon längre tid. Att hon ändå undertecknade lånet handlar enligt henne själv enbart om att hon lurades att tro att det gick att omfinansiera.
–First Magnus sa att jag skulle kunna få ner räntan efter fyra–sex månader, men jag lärde mig senare att det är möjligt att omfinansiera först efter ett år, om ens då. Dessutom fick jag veta att de hade sålt vidare mitt lån bara någon månad efter det att jag hade skrivit på.
För att täcka de extra kostnaderna var Sandra Rolon redo att ge upp sin privata sfär. Dels lät hon svärfar flytta in på övervåningen för 500 dollar i månaden, dels accepterade hon tanken på att förvandla källaren till en bostad som hon kunde hyra ut för 800 dollar i månaden. För att hålla kostnaderna nere för byggprojektet valde hon att anlita illegala immigranter – ett val hon önskar att hon hade ogjort.
– Jag betalade 4 100 dollar så att de skulle kunna köpa material, men eftersom jag var tvungen att få ordning på källaren så fort som möjligt ville de ha allt betalt på en gång så att fler kunde komma och jobba. Jag valde att lita på dem och gav dem ytterligare 4 100 dollar – och då stack de.
Resultatet är nu att källaren är allt annat än uthyrningsbar med kablar som hänger från taket och golv som är fyllt av byggmaterial.
– Det är tyvärr inte mycket jag kan göra, säger Sandra Rolon med en suck. Eftersom de är illegala och därmed inte registrerade så kan jag ju knappast stämma dem.
Med det bakslaget adderat till den tidigare turbulensen var Sandra Rolon redo att ge upp och sälja huset, väl medveten om att den ekonomiska smällen skulle bli stor och att hon enbart skulle reduceras till ytterligare en siffra i den enorma statistikhög som subprimelånens offer utgör. I New York City har antalet pantsättningar mer än fördubblas under de senaste åren i vissa områden. Och i en rapport signerad senatorn Charles E Schumer förväntas cirka 20 procent av alla subprimelån i staden sluta i tvångsförsäljning innan år 2010. Ett av de områden som har drabbats värst är just Bronx, där Sandra Rolons fall har lyfts fram av just Charles E Schumer.
– Här finns en kvinna som på ett betydande sätt tjänade sitt land, kom tillbaka, ville ta del av den amerikanska drömmen om att äga ett hem, och blev föremål för ett väldigt skrupelfritt företag, säger han.
När Sandra Rolon nu står utanför huset med en cigarett i handen gör hon det också med en försäljningsskylt hängandes på gatan – lyckligtvis dock inte sin egen. Att grannarna två hus ner på Balcom Avenue fick se sitt hus övergå i pantsättning sedan de inte klarat av att betala tillbaka på sitt subprimelån gav henne tillräckligt med tändvätska för att försöka besegra kreditkortsskulden som i dagsläget uppgår till cirka 30 000 dollar.
– Du blir snabbt medveten om vad du är redo att göra för att skaka fram pengar för att inte förlora din bostad, det kan jag säga dig, säger Sandra Rolon med ett snävt leende och tittar på skylten.
I hennes fall innebär det att hon om några månader kommer att överlämna sin dotterson till en fosterfamilj för att under 18 månader riskera livet på nytt i kriget, den här gången i Irak. Och allt för att åtnjuta militärtjänstgöringens två stora ekonomiska fördelar: en skattefri månadslön på 4 800 dollar samt en boränta som enligt lag sänks till 6 procent för den som strider utomlands.
– Jag hoppas att den kombinationen ska vara tillräcklig för att jag ska kunna komma ur de här problemen och vi ska kunna starta om på nytt, säger Sandra Rolon.
- Jag hopas att jag är en som kommer undan de här finansföretagens fuffens, att jag ska klara mig.
Först – innan hon vet om det blir så – har hon dock ett krig att klara av.
BI-ARTIKEL: Clevelands eget Katrina
Kan subprimelånen ödelägga hela stadsområden? Den frågan ställs nu i Cleveland där 70 000 familjer har mist sina hem och 10 000 hus står övergivna.
Detta har inte bara fått till följd att myndigheterna börjat riva hus eller att vissa säljs till rena vrakpriset – exempelvis säljs ett hus med fyra rum, som för tre år sedan värderades till 100000 dollar, idag för 5000 dollar – utan även att kriminaliteten har skjutit i höjden och att butiker har tvingats slå igen på grund av lönsamhetsproblem.
Borgmästaren Frank Jackson har meddelat att detta har satt en så pass hård press på stadens ekonomi att den inte längre kan låna ut pengar eller fullfölja tidigare infrastrukturella miljonsatsningar.
För att komma på fötter igen har Frank Jackson därför stämt 21 av landets största banker och finansiella institut, däribland Citigroup, Bank of America, Merrill Lynch och Countrywide Financial, på ”hundratals miljoner dollar”.
Detta eftersom de medvetet ska ha lånat ut pengar till människor som de redan på förhand vetat om inte kunnat betala tillbaka.
–De här företagen har skapat ett allmänt obehag genom att suga ut staden Cleveland, säger Frank Jackson. Vi är på jakt efter dem för att få de pengar vi behöver för att bygga upp vår stad igen.
För kolumnisten Phillip Morris på Cleveland Plain Dealer är subprimekrisens resultat likvärdiga med de som orkanen Katrina skapade i New Orleans år 2005.
–Familjer har lämnat möbler, kläder och fotografier efter sig i de här husen. I det område som drabbades hårdast i New Orleans förstördes cirka 13700 hus och tvingade bort 35000 människor. Mer än två år senare har 6000 husägare i det här området fått 65000 dollar vardera av myndigheterna för att på nytt bygga upp den amerikanska drömmen, säger Phillip Morris och fortsätter.
- I Cleveland och dess förorter finns ingen katastrofhjälp, inga besök ifrån presidenten eller goda samariter som hjälper till. Ingenting.
FAKTA: Så fungerar subprimelånen
Subprimelånet är oftast uppbyggt på så sätt att den låga, räntan efter två–tre år höjs till skyhöga nivåer, ibland till så mycket som 13–14 procent.
När den nya månadskostnaden har tagit vid har många tvingats ta ett extrajobb eftersom kombinationen av fallande huspriser och ett stigande antal osålda bostäder omöjliggjort för dem att sälja utan att förlora stora pengar. Enligt First American Loan Performance har 27 procent av alla subprimelåntagare missat minst en månads betalning.
För att beviljas ett subprimelån krävs oftast ingen uppläggningsavgift och ingen säkerhet. Det har visat sig att kontrollerna av låntagarnas möjligheter att betala tillbaka har varit i det närmaste varit obefintliga.
De allra flesta som har fastnat i bolånekaoset i USA försöker få hjälp av olika organisationer med att lägga om sina lån, men långt ifrån alla lyckas.
Missnöjet har gjort att en liten, men växande, skara människor nu själva har börjat dra långivarna inför rätta. Under 2007 togs sammanlagt 278 ärenden till domstol, 181 av dessa under årets andra halva och mer än hälften av dem i New York och Kalifornien.
Subprimelånet är oftast uppbyggt på så sätt att den låga, räntan efter två–tre år höjs till skyhöga nivåer, ibland till så mycket som 13–14 procent.
När den nya månadskostnaden har tagit vid har många tvingats ta ett extrajobb eftersom kombinationen av fallande huspriser och ett stigande antal osålda bostäder omöjliggjort för dem att sälja utan att förlora stora pengar. Enligt First American Loan Performance har 27 procent av alla subprimelåntagare missat minst en månads betalning.
För att beviljas ett subprimelån krävs oftast ingen uppläggningsavgift och ingen säkerhet. Det har visat sig att kontrollerna av låntagarnas möjligheter att betala tillbaka har varit i det närmaste varit obefintliga.
FAKTA: Bolånekaoset och de drabbade
När marknaden började skaka blev resultatet av kreditgivarnas agerande tydligt: att låntagarna fick problem med att betala kom att slå tillbaka mot dem själv. Ett flertal finansiella institut har som en följd gått omkull, däribland New Century Financial, och allt detta har bidragit till en nedgång på bostadsmarknaden som anses vara den värsta på 16 år. I mitten på mars kollapsade i stort sett dessutom Bear Stearns efter att bland annat ha handlat med subprimelånen.
Turbulensen har även spridit sig utanför de amerikanska gränserna då banker och investeringsfonder över hela världen har investerat i amerikanska värdepapper utan att ha vetat om att dessa haft kopplingar till subprimelånen.
För att försöka skapa stabilitet har den amerikanska centralbanken Federal Reserve bland annat genomfört kraftiga sänkningar av styrräntan och sänkt räntan på lån till banker. Dessutom har regeringen lanserat ett åtgärdspaket för människor med subprimelån, men utan att lyckas något vidare.
Företag som UBS, Merrill Lynch, Morgan Stanley och Bear Stearns har alla dessutom blivit föremål för en utredning av den amerikanska finansinspektionen, SEC, för att se om de har begått något fel i samband med subprimeutlåningen. Det samtidigt som FBI genomför en parallell undersökning mot 14 företag som misstänks vara inblandade i oegentligheter rörande dessa lån.
Samtidigt som bolåneturbulensen har skapat djupa ekonomiska sår runt om i USA finns det de som försöker göra sig en hacka genom att köpa ett hus som övergått i pantsättning.
Men bakslaget kan bli hårt för den som inte gjort sin hemläxa. Bostäderna säljs nämligen på auktion utan att köparen i många fall ens har inspekterat objektet i fråga – något som kan öppna upp för en hel del överraskningar.
–Även om du inte visste vad du gjorde förut så var affären i det närmaste vattentät eftersom marknaden överlag var på uppåtgående. Men nu, när du köper ett hus som har pantsatts och det på en nedåtgående marknad, så måste du vara ytterst försiktig, säger mäklaren Joseph Tammaro.
Delar i regeringens åtgärdspaket:
• Att frysa räntebetalningarna eller hjälpa till att omfinansiera lån.
• Öppnat en telefonlinje för rådgivningar.
• De som har bra kredithistoria får större flexibilitet i sin omfinansiering.
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
NU SKINER NEW YORK-SOLEN ÖVER BERGENHEIM
Av DANIEL KEDERSTEDT, Hufvudstadsbladet 27 mars 2008.
Draftad som New York Islanders förstaval med närmare 20 matcher under debutsäsongen. Men sedan tog det halvt om halvt stopp. Via omvägar i bland annat farmarlaget Bridgeport, ryska Yaroslavl och svenska Frölunda har Sean Bergenheim slutligen kommit tillbaka tilll NHL – och det på allvar.
- Mitt mål med den här säsongen var att spela in mig så att jag har en säker plats och det känns det som att jag har lyckats med.
Knappt 30 minuters bilfärd från Manhattans skyskrapor ligger Glen Cove – ett halvsovande samhälle i Long Islands norra delar där en och annan luxuös butik samsas med snabbmatskedjorna. Det är här, i ett sparsamt inrett tvåvåningshus, som Sean Bergenheim har byggt upp den grund som behövts för att på allvar kunna slå sig in i New York Islanders.
- Det var Mariusz Czerkawski som fick mig att flytta hit under den första vändan. Då bodde jag i en lägenhet alldeles bredvid det här huset, som jag hyr. De flesta av killarna i laget bor söder om arenan, nere vid beachen, men jag trivs här uppe, säger Sean Bergenheim där han står i sitt kök och förbereder två koppar te.
Det är måndag och cirka fyra timmar kvar till matchen mot Pittsburgh Penguins – ett möte som sker dagen efter en svidande förlust mot Philadelphia Flyers (1-4), vilken inte bara fastslog att Islanders missar slutspelet utan även fick coachen Ted Nolan att konstatera att spelarmaterialet kommer att ses över inför nästa säsong.
Oroväckande ord för en forward som med 20 poäng på 74 matcher sitter på ett utgående ettårskontrakt?
Icke.
- Jag har fått indikationer på att dom är jättenöjda med vad jag har presterat och jag vill verkligen stanna, så jag ser fram emot att spela här i många år till.
- Men vi måste skaffa ett vinnande lag. Att inte komma till play-off är det värsta för du jobbar i sex sju månader, spelar var och varannan dag och sedan får du inte spela de roliga matcherna. Det är lite som att spela i onödan.
Onödan är förstås att ta i, särskilt när det gäller Sean Bergenheim som officiellt gör sin tredje säsong med Islanders men medger att det här är den då han för första gången “på riktigt tagit plats”. Säsongen har dock varit slitsam och händer inget oförutsägbart kommer han att noteras för cirka 90 matcher.
- Hela året har vi hängt vid play off-strecket och det har i princip känts som att vi måste vinna varje match. Det här är ju ett jobb man tycker om så det är klart att det är roligt, men jag tror inte att alla förstår hur fysiskt och psykiskt tungt det kan vara.
Sean Bergenheim drar handen över sitt ena ben, som för att känna av sviterna efter gårdagens match, innan han fortsätter.
- Man känner ju i kroppen, hur annorlunda den kändes i början jämfört med slutet av en så här lång säsong.
Livet som NHL-proffs trivs han dock utomordentligt med – även om det då och då resulterar i en hemlängtan till Finland.
- Det är helt otroligt att få spela i New York, men det som kanske stör mig mest med att bo här är att man ser sin familj så lite. Det är sånt jag saknar, men jag vet inte … Det är inte så stor skillnad om jag är här på vintern och spelar, det gör jag gärna. Den tiden som jag verkligen vill vara i Finland är på sommaren.
Fyra timmar innan match har snabbt blivit till tre. Sean Bergenheim plockar fram kavajen ur garderoben för att bege sig till den något slitna arenan Nassau Coliseum i sin Mercedes Benz.
Väl framme vandrar ett fan upp för att fråga om dagsformen.
Sean svarar artigt men kort; det känns helt okej.
Svaret visar sig dock vara något av ett understatement då de 16234 åskådarna får se en ständigt hotande Sean Bergenheim slita över hela planen och slutligen, välförtjänt ska tilläggas, noteras för ett mål.
- I just got it on the stick, garvar han i jumbotronen i periodpaus.
Matchen slutar 4-1 till Islanders och två dagars matchvila tar vid innan NHL-livet rullar vidare för 24-årige Sean Bergenheim, då återigen med Pittsburgh som motståndare.
Fakta: Sean Bergenheim om sin utveckling
Ifrån att ha gjort 4-5 minuter per match i början av säsongen ligger Sean Bergenheim nu konstant på 13-14 minuters speltid. Resultatet skrivs till 10 gjorda mål och 21 poäng. Experter, bloggtyckare och fans lyfter ofta fram 24-åringen ifrån Helsingfors som en av de som har utvecklats mest i spelartruppen under året. Själv säger han så här:
- Jag kan förstå om många ser det så, att jag har höjt mig, och det kanske jag kan hålla med dom om eftersom jag har blivit lite mer trygg på isen.
- Efter ett tag började jag att spela lite mer med pucken och inte bara det fysiska spelet som jag vet att han (coachen Ted Nolan) vill ha av mig och då växte självförtroendet vilket innebar att jag fick mer speltid. Jag tycker att jag har spelat bra hela året, men det är klart att du får mer självförtroende om du spelar mycket.
Fakta: Så här ser Sean Bergenheims dagar ut i Glen Cove:
- Om vi inte har match så har vi isträning klockan tolv vilket innebär att jag åker hemifrån lite över tio och är vid hallen vid halv elva. Ibland kör vi lite gym eller stretchar innan, sedan är vi på isen allt ifrån en halvtimme till en timme. Lite stretching efter det, sedan lunch och ja… det är då man får åka till butiken om man behöver något. På kvällarna lagar jag lite mat och försöker ta det lugnt, det är så mycket matcher ändå som man spelar. Ibland kanske jag går på bio eller går ut och äter.
- Vid matchdag åker jag iväg vid nio och är vid arenan vid halv tio. Träningen börjar halv elva och är en halvtimme, sedan lunch antingen hemma eller någon annanstans. Sedan försöker jag alltid sova en till två timmar hemma och kvart över fyra tar jag mig till ishallen. Det har blivit lite av en rutin att åka just då. Klockan sju börjar matchen vilket gör att jag är hemma lite före elva. Sedan är man ganska trött och ska äta något och försöka att sova.
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
SPÄND VÄNTAN PÅ BÖRSGOLVET
Av DANIEL KEDERSTEDT, SvD Näringsliv 19 mars 2008.
Lättat efter positiva bankrapporter – men också oerhört spänt i väntan på Fed:s räntebesked. Stämningen på Wall Street var igår tudelad när SvD Näringsliv tog sig in i börsvärldens centrum, New York Stock Exchange, NYSE, strax före räntebeskedet.
Handeln vände tillfälligt nedåt strax efter Federal Reserves besked om styrräntan klockan 19.15 svensk tid igår kväll. Men sedan vände den kraftigt upp igen. Tidigare under dagen hade investmentbankerna Goldman Sachs och Lehman Brothers kvartalsrapporter glatt marknaden.
När SvD Näringsliv besöker handelsgolvet på New York- börsen strax före räntebeskedet är stämningen bland handlarna försiktigt positiv.
–Vi får väl se vad Fed ger för besked men det finns en oerhörd risk att det blir en kraftig förändring på golvet ikväll. Det kommer att vara mer tempo, mer hets än vad du ser just nu.
Orden kommer ifrån en mäklare, närmare 50 år och med stilren blå slips till den vita skjortan, som med trötta ögon vankar av och an efter en smått kalabalikartad måndag. Inte bara fick handlargolvet under veckans allra första dag arbeta utifrån söndagens besked om att JP Morgan Chase tar över Bear Sterns till rena vrakpriset, dessutom meddelade den amerikanska centralbanken, Fed, en sänkning av diskontot, något som i efterhand anses vara den största krisåtgärden sedan 1930-talet.
När SvD Näringsliv besöker NYSE strax innan lunch är det desto lugnare scener som utspelar sig, framför allt efter det att såväl Goldman Sachs som Lehman Brothers levererat rapporter över förväntan och därmed – om än kanske tillfälligt – skjutit undan farhågorna om att ytterligare ett bankhus står på randen till kollaps.
Men att det finns en nerv inför Feds räntebesked bland mäklarna, som omgärdade av ett tiotal amerikanska flaggor varsamt knappar på datorskärmarna i den klassiska börslokalen, är uppenbart.
–Med tanke på den turbulens vi upplever just nu är det helt logiskt att det känns och folk reagerar, säger mäklaren innan han skyndar vidare.
Några meter bort gör sig tv-kanalerna redo för ytterligare en sändning om finanskaoset, medan det till skillnad mot måndagen är desto lugnare utanför den majestätiska byggnaden där än fler kanaler brukar rada upp sig när det hettar till på allvar. Vid SvD Näringslivs besökt finns där enbart ett företag som har kameran riktat mot börsbyggnaden.
–Igår var det fullspäckat men idag är det uppföljningsdagen och då brukar det vara lite lugnare, säger NYSE:s presskvinna Mirtha Medina.
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
SUBPRIMEKRISEN: HAN KAN MISTA SITT HEM
Av DANIEL KEDERSTEDT, Hufvudstadsbladet Ekonomi 12 mars 2008.
Han var en hemlös drogmissbrukare som kom på fötter, skaffade sig ett jobb och köpte ett hus. Men tre år efter att Florent Mathurin fått ordning på sitt liv är han nära att förlora allt. Skälet: Han finansierade husköpet genom ett subprimelån.
– Jag ångrar att jag litade på vad banken och mäklarna sa. Men precis som så många andra som har fått problem så var jag förstagångsköpare utan kunskap, säger Florent Mathurin.
Vad som dittills hade varit en normal arbetsdag på tio timmar blev något helt annat när han kom hem till huset i Queens. Trots begränsade läskunskaper hade han inga svårigheter i att förstå innebörden av det ord som rubricerade brevet ifrån lånebolaget Fremont Investment and Loan: Foreclosure.
– Jag visste att det skulle komma ett brev om pantövertagande förr eller senare, eftersom jag var sen med avbetalningarna. Men paniken som jag kände och rädslan … Den går inte att beskriva.
Sedan den kyliga decemberdagen i fjol har Florent Mathuring fått ytterligare två sådana brev, varje gång med en allt tyngre hotbild. Summan för de försenade avbetalningarna uppgår i dagsläget till cirka 12 000 dollar och klarar han inte av att betala 75 procent inom en veckas tid kommer huset som han köpte för 535 000 dollar med största sannolikhet att övertas och säljas på auktion.
– Efter att jag har kommit så här långt i livet så vägrar jag att sälja självmant. Det här huset symboliserade drömmen, att det gick att lyckas.
I bagaget finns nämligen en historia om ett tio år långt crackmissbruk som fick emigranten ifrån S:t Lucia att driva omkring på gatorna i det fattiga Brooklyn-området Bedford-Stuyvesant. Myndigheterna satsade hundratusentals dollar på att få Florent Mathurin på fötter och lät honom genomgå 52 behandlingsprogram, men enligt honom själv var det framför allt den egna insikten om att han var värd något bättre som innebar att han slutligen fick ordning på sitt liv.
Med pengar från en hjälporganisation köpte han sig en madrass som han sov på i olika härbärgen, skaffade sig en utbildning och öppnade ett försäljningsbås på marknaden vid Fulton Street – allt med ambitionen att spara ihop så pass mycket pengar att han kunde köpa det hus som han nu håller på att förlora.
– Jag är stolt över att säga att jag har ätit ur soptunnor men lyckades komma tillbaka, säger Florent Mathurin. Jag tjänade runt 5 000 dollar i månaden vid Fulton Street och fick ihop tillräckligt för att kunna lägga en handpenning på 7 000 dollar för huset.
Problemet, skulle det visa sig, vara bara det att huset finansierades genom ett så kallat subprimelån. Med dålig kunskap om vad det innebar blev slaget hårt när Florent Mathurin väl insåg dess ballongliknande upplägg – allt samtidigt som han i maj 2007 fick se inkomsterna minska drastiskt efter att ha blivit borttvingad ifrån marknaden vid Fulton Street och i stället flyttat in i en butik med ett mycket sämre läge.
– Titta här, säger Florent Mathurin och tar upp en bunt sedlar ur fickorna. Det här är vad jag har tjänat i dag efter att jag har jobbat i sju timmar.
Pengarna som han håller upp är 57 dollar och 25 cent.
– Du ser ju själv att det här inte går ihop. Jag har letat efter ett jobb som jag kan sköta om nätterna och jag har hyrt ut ett rum för 1 450 dollar i månaden. Men hon som bor där missköter sina betalningar vilket gör att jag blir sen, så nu försöker jag få henne utslängd.
Var Florent Mathurin befinner sig om en månad vågar han knappt ens tänka på, men hjälpen han får för att ta sig igenom situationen beskriver han som minimal. Visserligen har en advokat kontaktats, men kostnaderna är för höga.
– Jag känner mig oerhört hjälplös och sviken. Jag fick trots allt ihop mitt liv och har blivit en medborgare som bidrar till samhället. Och det är inte det att jag inte är tacksam för vad myndigheterna har gjort tidigare – men när jag nu riskerar att förlora den grund som de ville att jag skulle ha så vägrar de att lyssna.
I källaren i huset i Queens ligger fortfarande den madrass som Florent Mathurin köpte när han blev drogfri.
– Det är den första ägodelen jag inte sålde. Jag kan bara be till Gud att jag inte ska behöva använda den igen.
Fakta:
Nästan tre miljoner amerikaner har tagit ett subprimelån för att finansiera sina husköp. Enligt First American Loan Performance har 27 procent redan missat en avbetalning och enbart i Queens, där Florent Mathurin bor, riskerar 5700 familjer att få se sina hem övergå i pantsättning.
Kännetecknande för dem med subprimelån är att de har dålig kreditvärdighet och oftast mycket begränsad kunskap om marknaden och subprimelånets ballongliknande utformning. Lånet är allt som oftast uppbyggt på så sätt att den låga, inledande, räntan efter två-tre år höjs till marknadsräntor men med ett rejält påslag för att kompensera låneinstituten för den risk som följer med att låna ut till människor med dålig ekonomisk bakgrund.
Fallande priser och ett stigande antal osålda hus gör det dock svårt att omfinansiera lånen eller sälja boendet utan att förlora stora pengar, vilket gör pantövertagande till det enda alternativet.
Situationen med att människor inte har kunnat betala tillbaka sina lån har i sin tur slagit mot låneinstituten. Ett flertal har gått omkull, vilket har bidragit till en oerhörd turbulent bostadsmarknad där nedgången anses vara den värsta på 16 år.
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har genomfört kraftiga sänkningar av styrräntan och regeringen har lanserat ett åtgärdspaket för att få bukt med problemet, men utan att lyckas något vidare. Det sistnämnda har dessutom mötts av kritik då det inte omfattar de som har drabbats hårdast.
Företag som UBS, Merrill Lynch, Morgan Stanley och Bear Stearns är nu alla föremål för en utredning av den amerikanska finansinspektionen, SEC, för att se om de har begått något fel, allt samtidigt som FBI genomför en parallell undersökning mot 14 företag som misstänks vara inblandade i oegenligheter rörande subprimelånen.
BEHÅLLER DU INTE EN ENDA SKIVA?
Av DANIEL KEDERSTEDT, SvD Kultur 10 Mars 2008.
HALLÅ DÄR PAUL MAWHINNEY, 68 år, i Pittsburgh som håller på att sälja alla musikälskares dröm; världens största skivsamling innehållandes cirka 3 miljoner vinylplattor och 300 000 cd-skivor. Köparen är ännu hemlig men uppges vara bosatt i Irland.
- Det är väl en definitionsfråga, men egentligen inte. Jag förde över några vinyl till cd som jag vill behålla men det är allt. Å andra sidan har köparen sagt att jag får tillgång till samlingen precis när jag vill.
Det är ett rätt drastiskt beslut att göra sig av med världens största skivsamling. Har du även slutat handla skivor nu?
- Jag hoppas det, men herregud… Jag vet inte, hjärtat bankar nog lite för mycket för musiken för att jag ska kunna lova det. Du vet hur det är, man går förbi en butik och så hör man något och plötsligt har man köpt det.
Samlingen är värderad till 50 miljoner dollar men såldes på E-Bay för strax över tre. Är du missnöjd?
- Nej, inte alls men då ska man också komma ihåg att jag har nobbat ett bud på 28 miljoner dollar. Men jag börjar bli gammal och det är dags för mig att pensioneras, att göra något annat. Det viktigaste är att skivsamlingen tas om hand och inte förstörs.
Om du får lyfta fram en endaste låt i samlingen, vilken blir det?
- Det är fler som har frågat så nu har jag faktiskt ett svar: Music av John Miles. Den sammanfattar den här resan på bästa möjliga sätt tycker jag. Hur den går? ”Music was my first love, and it will be my last…”
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
ÅTTA TIPS FÖR MANHATTAN
Av DANIEL KEDERSTEDT, Hufvudstadsbladet Resor 9 mars 2008.
New York behöver inte vara dyrt. Svenska journalisten Daniel Kederstedt, nu bosatt i staden, bjuder på sina bästa tips.
1. KRYDDSTARK OCH GÖMD INDONESIER
Låt dig inte stirras blind på matgästerna i gatuhöjd, det är den lite dolda trappan bredvid som tar dig till restaurangens verkliga hjärta. Fritt från turister bjuds här exempelvis på en currystark nudelsoppa späckad med skaldjur. Lägg till roti canei-bröd så har du en måltid som du står dig på i flera timmar för oslagbara 6:25 dollar.
Namn: Sanur Restaurant.
Adress: 18B Doyers Street.
Tunnelbana: J, M, N, R och Z stannar vid Canal Street.
2. MUSIK OCH GRATIS BUFFÉ
En buffel i taket, slitna träpaneler och countrymusik strömmandes ur högtalarna. Här hittar du en äkta honkytonk som under happy hour (vardagar kl 17-20) erbjuder gratis kycklingvingar och nachos till vad som anses vara stadens bästa margaritha för 5 dollar eller fatöl för 3 dollar. Stanna kvar även efter happy hour – varje dag i veckan är det gratis livemusik med självklara toner ifrån Texas.
Namn: Rodeo Bar.
Adress: 375 3rd Avenue.
Tunnelbana: 6 stannar vid 28th Street.
3. TRERÄTTERS FÖR 16 DOLLAR
Sugen på en storartad middag? På Lower East Side ligger detta franska guldkorn där du före klockan 19.00 kan avnjuta en trerätters för 15:99 dollar. På menyn återfinns bland annat moules marinière, kycklinglever och sjötunga – allt ackompanjerat av halvarrogant service och trendiga New Yorkers.
Namn: Le Pére Pinard.
Adress: 175 Ludlow Street.
Tunnelbana: F, J, M och Z stannar vid Essex St/Delancey St. F och V stannar v§id 2nd Avenue – Lower East Side Station.
4. BÄSTA LIVESCENEN I NEW YORK CITY?
Man kan tycka att de gröna väggarna ger ett hemskt intryck och att det blir allt för fullt på helgerna. Men faktum är att Lakeside Lounge är ett guldkorn för den som vill se livemusik vilken dag som helst i veckan. Kvaliteten håller högt rakt igenom och lockar till sig såväl lokalbefolkning som kändisar som Robert Plant. Bland de som lirat här syns bland annat Steve Earle, Gillian Welch och Ryan Adams. Och just det, det är gratis.
Namn: Lakeside Lounge.
Adress: 162 Avenue B, mellan 10th och 11th Street.
Tunnelbana: 6 stannar vid Astor Place, R och V vid 8th Street och L, N, Q, R, W, 4, 5, 6 vid Union Square.
5. LUTA DIG TILLBAKA MED EN DRINK
Ska du dricka billigt i New York City finns ofta förmånliga happy hours, men inte många slår denna. Lokalen, som är fylld av soffor, biljardbord och spel, ger ett allmänt intryck av sent 70-tal och erbjuder öl och drinkar för 1:50-3 dollar mellan klockan 15-21 på måndagar till torsdagar och lördagar mellan 13-21. Besökarna som hittar hit är framför allt äkta New Yorkers.
Namn: Welcome To The Johnsons
Adress: 123 Rivington Street.
Tunnelbana: F, J, M och Z stannar vid Essex St/Delancey St.
6. GRATIS STAND-UP KRING MIDNATT
Sugen på stand-up-comedy? Låt inte en tunn plånbok hindra dig. De tidiga showerna på denna humorinstitution, skapad av bland annat Amy Poehler, kostar bara 5 dollar medan de lite senare ligger på 8 dollar. För dyrt? Vänta till midnatt då det relativt ofta brukar vara gratis.
Namn: Upright Citizens Brigade Theatre
Adress: 307 West 26th Street.
Tunnelbana: C och E stannar vid 23rd Street, 1 vid 28th St.
7. TA MED DITT EGET DRICKA
Inte många restauranger håller kvar vid systemet att gästerna tar med sig sitt eget dricka, men Ivo & Lulu ändrar sig inte. Det är lätt att känna sig hemmastadd i denna fransk-smäktande restaurang där ingenting på menyn, som bland annat rymmer musslor och anka, kostar mer än 14 dollar. Vin köper du billigast på Trader Joe’s vid Union Square som säljer en flaska Cabernet Sauvignon – och som är god ska väl tilläggas – för blotta 2:99 dollar.
Namn: Ivo och Lulu.
Adress: 558 Broome St.
Tunnelbana: C och E stannar vid Spring Street, A och 1 vid Canal Street.
8. USA-SPORT NÄR DEN ÄR SOM BÄST
Om det är en bättre show än vad Knicks erbjuder i Madison Square Garden eller inte får stå osagt, men lirarna i vad som kallas för The Cage håller oftast hög klass. Men var ute i god tid om du vill se street-basket när den är som bäst, det vill säga fullspäckad med attityd. Sommartider uppskattas nämligen cirka 100 000 människor ta sig hit för att njuta av snygga dribblingar. Gratis.
Namn: West 4th Street Courts
Adress: Korsningen West 4th Street/6th Avenue
Tunnelbana: A, B, C, D, E, F, V stannar vid West 4th Street
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
26-ÅRIGE FAVREAU LÄGGER ORDEN I OBAMAS MUN
Av DANIEL KEDERSTEDT, Hufvudstadsbladet 7 februari 2008.
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
HOLLYWOOD DRAR ÖSTERUT
Av Daniel Kederstedt, SvD Kultur 19 februari 2008.
Filmregissörerna flockas till östkustens svar på Hollywood, The Navy Yard i Brooklyn. Men för huvudrollsinnehavaren Steiner Studios är produktioner som American gangster, Spiderman3 och Flight of the conchords bara delmål i satsningen på att bli en av filmbranschens verkligt stora aktörer.
Förutom tre torrdockor är det inte mycket som skvallrar om områdets historia. Årets upplaga av Brooklyn Navy Yard, där 70000 människor arbetade dygnet runt under andra världskriget och krigsfartyget USS Arizona tillverkades, har snarare förvandlats till en hållplats för några av filmvärldens största stjärnor i och med uppförandet av Steiner Studios. Filmstudion har sedan starten 2004 varit delaktig i ett flertal av de senaste årens stora succéer på vita duken och på tv.
–När vi bestämde oss för att starta en filmstudio i Brooklyn tyckte folk att vi var helt fel ute, eftersom de inte trodde att någon skulle vilja åka hit. Men nu har vi bevisat att vi har rätt, Brooklyn är New York Citys kulturella centrum och vi är mitt i detta, säger filmföretagets vd Doug Steiner.
I produktion i de fem studiorna när SvD Kultur besöker är en reklamfilm för varuhuset Macy’s med Sean Combs och Martha Stewart i rollerna samt långfilmerna When in Rome och Wanted, den sistnämnda med Angelina Jolie, Morgan Freeman och James McAvoy i skådespelarlistan. Den prisbelönta tv-succéserien The Damages, med Glenn Close och Ted Danson, ska normalt vara i produktion men låg vid vårt besök nere på grund av den utdragna strejken bland manusförfattarna.
–Strejken har gjort att det är lite stiltje här, men så fort den tar slut hoppas vi komma igång på fullaste allvar igen. Eftersom vi även ägnar oss åt filmproduktioner och reklam så har den inte slagit jättehårt mot oss, även om den förstås varit kännbar, säger Doug Steiner.
Bland de filmer som har spelats in i Steiner Studios syns Spiderman3, American gangster, Inside man, My super ex-girlfriend, The Producers, I now pronounce you Chuck and Larry och The Nanny diaries.
Producenten Ezra Swerdlow arbetade med Steiner Studios vid inspelningen av äventyrsfilmen Enchanted med bland andra Susan Sarandon och Patrick Dempsey i rollerna. Enligt Ezra Swerdlow hade den filmen aldrig blivit av om det inte vore för Steiner Studios.
–Enchanted är den största film som Disney någonsin har gjort i New York och den krävde inte bara en oerhörd närhet till Manhattan utan även tre toppmoderna studior. Tittar man på området så är det bara Steiner som kan erbjuda det, säger han.
Ezra Swerdlow, som även är involverad i When in Rome, spår en lysande framtid för New York City som östkustens svar på Hollywood, där Steiner Studios framför allt kompletteras av SilverCup Studios på Long Island och Kaufman Studios i Queens, basen för Sex and the city respektive Sesame Street.
–Tillsammans bildar de en oerhörd möjlighet för New York att växa som filmstad. Redan nu är det fantastiskt att arbeta här, men när Steiner Studios är färdigutbyggt tror jag att vi kommer få se en verkligt seriös utmanare inom branschen. De toppmoderna faciliteterna skvallrar om den ambition som finns hos just Steiner, säger Ezra Swerdlow.
För mycket riktigt, en expansion är att vänta. I dagsläget besitter Steiner Studios åtta hektar på Brooklyn Navy Yard, vilka bland annat rymmer fem studior, otaliga loger, kontorslokaler, en biosalong och festvåningar. Men inom fem år ska ytterligare tolv hektar vara i företagets ägo och då inte bara rymma ytterligare studios, utan bland annat även en filmskola kopplad till antingen New York University eller Brooklyn College samt en ”äkta” New York-gata.
–Det kanske låter dumt att bygga upp en gata som ser ut att höra hemma i New York när vi har Manhattan så nära och det är så enkelt att få inspelningstillstånd. Men vi tror verkligen att vi kommer att vinna på det eftersom logistiken blir enklare. Vi slipper folkmassor och trafikproblemen, säger Doug Steiner.
Med den planerade utbyggnaden hoppas Doug Steiner inte bara kunna locka till sig fler inhemska storproduktioner utan även ett flertal utländska för att göra anläggningen vid Brooklyn Navy Yard till en riktig storaktör.
–Vi känner att vi har de bästa lokalerna i New York, om inte till och med i hela landet. Och med skattelättnaderna som kommer av att filma här samt den svaga dollarn ser vi bara fördelar. Lägg dessutom till det faktum att de bästa och hårdast arbetande talangerna i hela landet finns i The Big Apple så har vi oerhörda fördelar, säger Doug Steiner.
Huruvida filmbolaget kommer att lyckas fullt ut eller inte med sin ambition får framtiden, eller i det här fallet snarare kanske bioduken, utvisa.
Fakta: Filmindustrin i The Big Apple:
Enligt Mayor’s office of film, theatre and broadcasting, som bland annat ger tillstånd för att filma på New Yorks gator, har antalet inspelningsdagar i The Big Apple ökat kraftigt sedan Steiner Studios slog upp – från 23321 år 2004 till 28595 år 2007. Noterbart är dock att år 2006 slutade den siffran på 34718.
År 2006 omsatte filmindustrin i New York City cirka 5 miljarder dollar och sysselsatte cirka 100000 människor.
Konkurrensen om att locka till sig filmproducenterna är stor och förutom Kalifornien och New York erbjuds skattelättnader i 29 andra delstater, däribland Pennsylvania, Louisiana, South Carolina och Florida. När Louisiana erbjöd ekonomisk stimulans för att locka till sig film- och tv-produktioner, ska satsningarna, enligt USA Today, ha ökat från 20 miljoner dollar år 2002 till 335 miljoner dollar år 2003.
Andra populära inspelningsländer är Australien, Kanada, Indien och Italien.
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
SEGERRUS UTAN SLUT I NEW YORK
Av DANIEL KEDERSTEDT, SvD Sport 4 februari 2008.
Efter att det imperfekta laget gjort den perfekta matchen ville festligheterna i The Big Apple aldrig ta slut. I centrum för hyllningarna efter Giants skrällseger står inte bara den tidigare så kritiserade quarterbacken Eli Manning, där står även det försvarsspel som burdust plockade bort stjärnan Tom Brady.
– Inget snack om att det här var en oerhörd laginsats, framförallt var försvarsspelet, som har hånats tidigare under säsongen, helt fantastiskt, säger sportjournalisten George Willis på New York Post. Efter det här vet ingen bättre än Giants att det är försvarsspelet som vinner Super Bowl.
Och efter söndagens match är det svårt att argumentera emot de orden.
För när New York Giants försvarare marginaliserade Tom Brady – spelaren som utsetts till årets mest värdefulla inom NFL och nu jagade sin fjärde Super Bowl-titel – till en blek kopia av sig själv utvecklades vad som förutspåddes vara en ganska självklar Patriots-seger till en riktig nagelbitare.
Matchen böljade fram och tillbaka för att först i sista perioden ta rejäl fart: 3–7 blev till 10–7 och sedan till 10–14 med bara 2.39 minuter kvar att spela. När quarterbacken Eli Manning sedan kastade hem Giants andra touchdown för kvällen bara 35 sekunder före slutet innebar inte det bara en av de mest oväntade segrarna någonsin.
Det innebar även ett hejdlöst festande där det vid Times Square dansades på taxibilarna.
– När vi stoppade det bästa anfallet inom fotbollen chockade vi inte bara världen, vi chockade även oss själva, sade Giants försvarsspelare Michael Strahan efter matchen.
New York Giants, som har kallats det imperfekta laget på grund av sin sviktande form och där just Eli Manning har fått ta de största smällarna, kommer i dag, tisdag, att hyllas med en parad i The Big Apple.
Helt rättmätigt om vi frågar fotbollsfanatikern Molly Rodriguez.
– Med det slutet som blev var det som en rikig Hollywoodsaga och Eli Manning är dess stora hjälte. Dom förtjänar utan tvekan en parad.
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
SUPERFEBER I NEW YORK
Av DANIEL KEDERSTEDT, SvD Sport, 3 februari 2008.
Skrupelfria tabloiden Post har försökt bryta ner Patriots stjärnor i nästan två veckor och souvenirförsäljarna har fått se inkomsterna mer än dubbleras. Det råder – minst sagt – en flammande fotbollsfeber i New York inför kvällens Super Bowl.
I barer och butiker kretsar diskussionerna ständigt kring Eli Manning och till och med Empire State Building har prytts i Giants färger.
Ända sedan Giants kickade hem vinsten mot Green Bay Packers i 20-gradig kyla har det fullkomligen tappats fattningen i New York – en stad som är svältfödd på idrottsliga framgångar och bland annat fick se baseballjätten Mets trilla ur fjolårets slutspel lika elegant som någon ur en barstol.
– Vi behöver det här något oerhört, säger Laura Williams, innehavare av ett säsongskort på Giants Stadium. Men ärligt talat, bara att vi är i Super Bowl är helt fantastiskt. Vem hade kunnat tro det?
Det hon säger sätter just fingret på en av punkterna till hysterin. New York Giants var uträknade och bortsorterade, att de skulle vinna nio matcher i rad var något som ytterst få kunde ana.
Men ändå står de ikväll i final mot New England Patriots, förstås återigen nederlagstippade men skälen för det är också starka: Patriots är inte bara de senaste årens bästa lag, de jagar också historia när de kan bli det första laget sedan 1972 som kan gå obesegrat igenom en hel säsong.
– Jag tror det passar Giants att vara underdogs, dom har allt att vinna och inget att förlora. Lyckas dom bara behålla det försvarsspel som har tagit dom så här långt så finns chansen, säger Matt Ned från Long Island.
En annan faktor som måste fungera är Eli Manning, lagets quarterback som har ett ok till arv att bära omkring på fotbollsplanen i Arizona. Hans far Archie och hans bror Peyton var respektive är framstående på samma position i NFL och familjen dras med ett rykte om att vika ner sig i de stora matcherna.
Matt Ned är dock inte särskilt oroad:
– Jag tycker att han visade mot Packers att han klarar av trycket, men det ska bli spännande att se hur han reagerar där ute på planen. Däremot tycker jag Patriots ska vara bekymrade eftersom deras quarterback (Tom Brady, reds anm.) har haft foten i bandage.
Såväl Matt Ned som Courtney Williams kommer, liksom tusentals andra, att följa kvällens Super Bowl på någon av New Yorks alla barer. När Green Bay Packers besegrades dansades det på bardiskarna kring Gramercy Park samtidigt som hejaropen ekade mellan skraporna. Matt Ned är redo för liknande scener ikväll.
– Senast vi spelade Super Bowl var 2001, så jag är redo för det här. Blir det vinst så. Ja herregud, då får man väl ställa in jobbet dagen efter helt enkelt!
Fakta: SuperBowl XLII;
Spelplats: University of Phoenix Stadium, Arizona, med plats för 73000 åskådare.
Nationalsången sjungs av Jordin Sparks.
Pausunderhållning: Tom Petty And The Heartbreakers.
SuperBowl-trofén kostade 25000 dollar att tillverka på Tiffany & co i New York. Ringarna som segrarna tilldelas efter vinst kostar cirka 5000 dollar per styck.
De tio mest tittade tv-programmen i amerikansk tv-historia är alla Superbowl-matcher.
Fakta: New York Giants:
Smeknamn: Big Blue, G-Men, The Jints.
Grundat: År 1925.
Hemmaarena: Giant Stadium, East Rutherford, New Jersey.
Superbowl-segrar: År 1987 och 2001.
Nyckelspelare: Eli Manning, qb, Plaxico Burress, wr, Brandon Jacobs, rb.
Antal spelare med SuperBowl-erfarenhet: 3.
Coach: Tom Coughlin
Trivia: När Jeff Feagles äntrar planen kommer han att bli den äldsta spelaren som någonsin har medverkat i SuperBowl med en ålder på 41 år och 335 dagar. Tidigare rekordhållare var Mike Horan, 40 år och 363 dagar. Feagles inledde sin karriär 1988 i just Patriots, men har spelat för Giants sedan 2003.
Fakta: New England Patriots:
Smeknamn: The Pats.
Grundat: År 1960.
Hemmaarena: Gillette Stadium, Foxborough, Massaschusetts.
SuperBowl-segrar: År 2002, 2004, 2005.
Nyckelspelare: Tom Brady, qb, Randy Moss, wr, Laurence Maroney, rb.
Antal spelare med SuperBowl-erfarenhet: 20.
Coach: Bill Belichick.
Trivia: Förlust ger seger. Så verkar det i alla fall vara för Patriots. De tre gånger som laget har vunnit SuperBowl har de vid samtliga tillfällen förlorat när det singlats slant innan kickoff.
BAKSIDAN AV NFL
Fylla, sönderslagna polisbilar och stölder i vip-logerna. NFL har problem med sina festande fans. På Giants Stadium i New York hittade SvD baksidan med den amerikanska fotbollens supportrar.Han heter Jack, är bosatt i Brooklyn och har kommit till New York Giants hemmamatcher i tolv år.Att han är berusad går inte att undgå där han står med sina vänner, de flesta klädda i de blå klubbtröjorna med antingen Shockey, Manning eller Matthews på ryggtavlorna. Grillen, som är fylld av hamburgare och korv, har varit tänd sedan tidig morgon och gänget på tio–tolv män har fastnat på diskussionsämnena amerikansk fotboll och kvinnor där de står och dricker Budweiser och kastar boll.
Den senaste incidenten uppkom dock just på Giants Stadium när New York Jets i mitten på november tog emot Pittsburgh Steelers. Ett hundratal män kastade ölflaskor och spottade på flera kvinnor när de vägrade att visa brösten.
Som en följd av incidenten är säkerheten uppskruvad när Giants tar emot Vikings. Vid Gate D patrullerar 75 av de 370 poliser och vakter som finns på plats.
Seattle Seahawks och Buffalo Bills är två andra lag som haft stora problem med det fylleri som NFL-fansen ibland kan stå för. Där har åtgärder dock genomförts, bland annat genom namn- och bildpublicering på dem som har misskött sig, hot om indragna säsongskort och alkoholförbud.
–Vi har sett aggressivt beteende och folk som har slagits med besökare och anställda, vägrat att betala för sin parkering och mycket av det handlar om att de har druckit för mycket, säger Al Kaufman, vice vd för Diamond Parking som sköter parkeringen på Seahawks matcher.
–Delvis. Jag brukar inte vara här före matcherna, det är för kallt, men det är kul när jag väl är här.Alex Cavaro, New York: –Ja, av vissa. Jag är visserligen här och äter och dricker själv, men jag tycker jag håller det på en bra nivå.
Jeff Karg, New York:
- Det hör till lite att dricka och äta innan matchen, kanske också efteråt om det blir vinst. Bara folk sköter det på rätt nivå så vill inte jag klaga, men det är inte alltid som dom gör det.
Alex Cavaro, New York:
- Ja, jag tycker att vissa dricker lite för mycket och gör dumheter som en följd av det. Jag är visserligen här och äter och dricker själv, men tycker att jag håller det på en bra nivå.
* * * * * * * * * * * * * * * * *
SMS OCH FACEBOOK MOT SKOLMASSAKER
Av DANIEL KEDERSTEDT, TT 11 november 2007.
E-post, sms, telefonsamtal och Facebook-annonser. Varningssystemen må variera, men skolorna i USA satsar nu stort på att skydda sina elever från händelser liknande dödsskjutningen i Finland.
När den 22-årige utbytesstudenten Omes Hiram klev in i korridorerna på St Johns University här i New York-stadsdelen Queens dröjde det inte mer än några minuter innan varningsmeddelanden och instruktioner hade nått skolans drygt 20 000 studenter. Systemet, som hade installerats bara tre veckor tidigare, anses i efterhand ha varit en av huvudorsakerna till att ingen människa dödades denna septembereftermiddag.
– Lyckligtvis fungerade vårt system perfekt redan första gången det sattes på prov, säger skolans chef Donald Harrington. Genom det här så lyckades vi avvärja en mycket allvarlig situation.
USA är annars en ärrad nation när det gäller dödsskjutningar på skolor. Det värsta dådet på senare år inträffade den 16 april i år på högskolan Virginia Tech då en 23-årig student sköt ihjäl 32 människor.
– Vi har haft en beredskapsplan i flera år och som ständigt har uppdaterats och utvärderats, särskilt efter Virginia Tech vilket fick oss att installera det här sms-systemet, säger Donald Harrington.
St Johns University är inte den enda skola som har sett över sina kommunikationssystem efter Virginia Tech-massakern, men hur dessa system är konstruerade varierar kraftigt.
Exempelvis skickade University of Wisconsin ut e-post och annonserade på webbtjänsten Facebook när en beväpnad 19-åring tog sig in i skolans lokaler den 25 september i år, medan Montclair State University i New Jersey erbjuder nya studenter mobiltelefoner med ett redan inbyggt varningssystem.
– I stort sett varje större college eller universitet i USA har eller håller på att installera varningssystem, säger Daniel Carter, ordförande för den fristående organisationen Security On Campus.
I dag finns ett flertal aktörer som erbjuder specialanpassade kommunikationssystem till just college och universitet. En av dessa är Honeywell Building Solutions som finns på fler än 1800 skolor och kan skicka ut 6400 meddelanden i minuten samt klara av 100000 telefonsamtal på 15 minuter.
– Givetvis är det bra om 100 procent av eleverna använder sig av systemen, men det viktigaste är ändå att meddelandet skickas ut så fort någonting händer. Därefter sprids ordet från mun till mun, säger Daniel Carter.
Fakta: Sammanlagt finns cirka 200 miljoner vapen i privat ägo i USA och ungefär vart tredje hushåll innehar skjutvapen. Det visar en rapport från Harvard School of Public Health. Rätten att bära skjutvapen står i USA:s grundlag.
* * * * * * * * * * * * * * * * *
NORÉN HEDRAS MED EN FESTIVAL I NEW YORK
Av DANIEL KEDERSTEDT, SvD Kultur 27 september 2007.
Ridå upp på allvar för Lars Norén i New York? Ja, det är i alla fall förhoppningen med den festival som kommer att arrangeras till dramatikerns ära nästa år och där han själv kommer att regissera översättningen av Krig.
Ett par trevande försök har redan gjorts med uppsättningar av bland annat Nattvarden och just Krig, men ingen av dem har verkligen lyckats lansera Lars Norén för den breda New York-publiken. Nu görs dock en ny kraftsamling för att marknadsföra den 63-årige dramatikern och regissören i ”The Big Apple”.
Den 11 februari går startskottet för den festival som arrangeras av svenska konsulatet i samarbete med bland annat teatersällskapet Rattlestick och vars givna höjdpunkt är översättningen av Krig – ett drama som hade svensk premiär 2005 och gestaltar hur en hårt prövad familj försöker gå vidare efter det att fadern kommit tillbaka från ett krig.
– Jag tror det kommer att bli väldigt bra. Den amerikanska uppsättningen kommer att skilja sig lite från de tidigare och mer fokusera på USA:s krig i Irak, säger Lars Norén.
Han kommer att flyga till New York redan i november för att välja ut skådespelare, varefter repetitionerna inleds under den sista veckan i december.
– Jag är i Paris nu och var i Belgien innan dess och sedan väntar alltså New York. Det blir något av ett maraton det här, säger Lars Norén och skrattar.
Förutom de 18 föreställningar öreställningar som är inplanerade på Rattlesticks teater i West Village kommer filmvisningar och föreläsningar samt en konferens på temat folkmord att arrangeras under den två till tre veckor långa festivalen.
Amelie Heinsjö håller i trådarna från svenska konsulatets sida:
-Lars Norén är de facto vår tids största levande dramatiker. Det har varit väldigt mycket Bergman här i New York och man ska kanske inte tro att Norén blir en ny Bergman, men förhoppningen med det här är att han ska börja spelas oftare, säger hon.
* * * * * * * * * * * * * * * * *
PÅ PLATS: WALL STREET
Av DANIEL KEDERSTEDT, SvD Näringsliv 11 augusti 2008.
Trötta ögon, sammanbitna leenden och en längtan till helgens ledighet. Börsturbulensen har satt sina spår hos mäklarna på Wall Street – som inte tror att berg-och-dalbaneturen är över ännu.
Morgonregn över New York och hundratals människor släntrar upp från tunnelbanan och ut genom taxibilarna med paraplyerna uppfällda.
Klockan är strax efter sju och en efter en tar de sig igenom säkerhetskontrollen vid New York Stock Exchange för att klara av den sista arbetsdagen på en vecka som varit ytterst skakig. Eller som en mäklare väljer att formulera det innan han skyndar in i den stora handelsbyggnaden på Wall Street nummer 8:
–Det är en stor press på oss annars, men nu är det bara att konstatera att den nivån har höjts ytterligare. Det är kul när det händer saker men nu börjar det känns rätt så slitsamt.
En annan mäklare beskriver stämningen på handelsgolvet som lätt spänd, nästan nervös och med trötta ögon säger han sig längta till dess att dagen är till ända och helgen kan ta vid.
–Två dagar ledigt, men sen är det väl dags igen. Jag tror att oroligheterna på marknaden kommer att hålla i sig under ytterligare några veckors tid.
Samma inställning om att börsturbulensen inte är över går igen hos samtliga av de mäklare som stannar till för en pratstund. Däremot är åsikterna vitt skilda om hur länge det kommer att dröja innan situationen stabiliseras och när någon menar max ytterligare en vecka säger en annan en månad.
Merparten ger det dock runt två veckor till innan det bör lugna ner sig.
- Det är omöjligt att veta hur det kommer att sluta, men Europa kommer med största sannolikhet att ha en stor inverkan på utvecklingen. Det är tydligt att börserna där har följt efter och hur mycket de påverkas är avgörande för hur länge vi kommer att tvingas leva med den här oron.
Mäklaren som yttrar orden ovan har tagit sig in extra tidigt för att förbereda sig innan handeln ska sparka igång. I händerna finns en väska, en takeaway-kaffe och en stor macka.
Han tittar på den senare och rycker lite uppgivet på axlarna.
–Jag lär nog knappt hinna äta den ändå, men utifall det skulle bli lite lugnare…
* * * * * * * * * * * * * * * * *
SKILDA VÄRLDAR I USA
Av DANIEL KEDERSTEDT, SvD Nyhetsdelen 5 augusti 2007.
Hudsonfloden delar den amerikanska bostadsmarknaden i tu. På den östra sidan säljs icke existerande Manhattanlägenheter för 50 miljoner dollar. På den västra förfaller vackra flerfamiljshus som ingen vill ha. SvD har besökt kontrasterna New York och New Jersey.
På ena sidan sprakar bostadsmarknaden – på andra finns en problemfylld motpol där människor hotas av vräkning och tvingas sälja till förluster. SvD har besökt New York och New Jersey: två kontraster på USA:s turbulenta fastighetsmarknad, men som geografiskt enbart skiljs åt av en flod.
I den gula mappen fanns redan otaliga kravbrev som meddelade att avbetalningarna på lånen var sena. Med det nya brevet, som precis lagts till högen och som deklarerade pantsättning, förstod Quentin Fields att verkligheten hade hunnit i kapp och att han hade gjort det största ekonomiska misstaget någonsin i sitt liv: han hade tagit ett subprimelån.
– Jag önskar att jag hade läst boken Real Estate For Dummies tidigare än vad jag gjorde. Då hade jag inte suttit här och funderat på att tvingas ta ett extra jobb.
För den 47-årige socialarbetaren Quentin Fields handlade köpet av det vackra flerfamiljshuset, beläget mellan två kyrkogårdar i Newark, New Jersey, aldrig om att han själv skulle få tak över huvudet. Det handlade om att tjäna pengar och få ordning på sin redan bräckliga ekonomi.
Med en årlig inkomst på 36 000 dollar och utan några egentliga besparingar kvalificerade han sig dock inte för ett vanligt standardlån hos en bank för de 315 000 dollar det skulle kosta att köpa loss huset. Halvbrodern, som också var den som sålde huset, stod högt i förtroende hos Quentin vid tillfället och hjälpte till att arrangera ett subprimelån, en lösning som främst riktar sig till människor med låg kreditvärdighet och där uppläggningsavgiften är noll eller ytterst liten.
Med en styrränta på endast 1 procent slutade månadskostnaden på 2 313 dollar – en summa som Quentin Fields skulle skrapa ihop genom hyresgäster fram till dess att bostadspriserna stigit så pass mycket att han kunde sälja med förtjänst.
Problemen var bara tre: styrräntan sköt i höjden, bostadspriserna i New Jersey slutade stiga och halvbrodern, som lovat att ta kontroll över huset och se till att där fanns inneboende, drog sig undan när de första hyresgästerna flyttade.
Quentin Fields satt plötsligt ensam med ett stort, tomt hus och en räntekostnad han hade svårt att klara av. Lösningen blev att ta ett extrajobb.
– Det fungerade bara i några månader. Jag jobbade minst sexton timmar om dygnet och hade jag tur kunde jag komma hem och sova någon timme innan det var dags att börja arbeta igen.
Den lilla tid som fanns över försökte Quentin Fields använda till att skaffa nya hyresgäster, men utan att lyckas. Han köpte boken Real Estate For Dummies, läste på om fastighetsmarknaden och insåg utformningen av det lån som hans halvbror hade hjälpt till att arrangera. Under de första två åren skulle räntan vara låg varefter det skulle läggas om till marknadshyror men med ett ordentligt påslag. Detta för att kompensera bolåneinstitutet för den höga kreditrisken hos låntagaren.
Quentin Fields fann sig i en negativ spiral som än i dag inte har slutat snurra.
Fram till juni 2004 tecknade miljontals människor över hela USA subprimelån. Kännetecknande drag för denna grupp var precis desamma som de var för Quentin Fields: dåliga kunskaper om vad de gav sig in på och mycket dåliga ekonomiska förutsättningar – något som skulle visa sig slå tillbaka när den amerikanska centralbanken Federal Reserve höjde styrräntan från 1 procent till 5,25 mellan åren 2004 och 2006. Denna justering slog visserligen på bred front men de som drabbades mest var just subprimelåntagarna vars räntekostnader steg från 3 procent till 10.
I många delar av USA, och framför allt New Jersey, har denna låneform lett till att tusentals människor befinner sig nära personlig konkurs. Enligt färska siffror spenderar mer än 40 procent av husägarna i Newark mer än hälften av sin inkomst på bostaden, en av de högsta siffrorna i landet. Många har tvingats ta extra jobb, andra sälja av ägodelar eller hyra ut ett eller flera rum för att försöka klara sig. För andra har det slutat med att de tvingats sälja huset – något som gatorna i Newark, med alla skyltar om husförsäljning, vittnar om är en vanlig utväg.
En studie av Center For Responsible Learning visar att ett av fem hus som har finansierats genom subprimelån kommer att sluta i pantsättning under de närmaste tre–fyra åren.
– Nationellt sett kan subprimelånen komma att kosta oss 164 miljarder dollar – en summa som skulle täcka fyra miljoner barns avgifter för college, säger organisationens ordförande Michael Calhoun.
För den som står i New Jersey med Hudsonfloden framför sig är det svårt att inte imponeras av skyskraporna på andra sidan. Där finns New York och dess Manhattan; en av världens största metropoler som aldrig sägs sova.
I stadsdelen Chelsea – en gång i tiden ansett som försummad med sina dystra fasader men numera en kreativ injektion med otaliga gallerior – står mäklaren Samantha Brown med ett trådlöst tangentbord i sina händer och försöker få ordning på ett bildspel.
Tillsammans med kollegan Debra LaChance är hon redo att ta emot spekulanter till dagens visning och är ytterst hoppfull om att fortsätta sälja de specialdesignade lägenheterna i rask takt. Och det utan att de ens är byggda, knappt ens påbörjade.
För när Samantha Brown och Debra LaChance säljer åt fastighetsförmedlaren Corcoran finns inga väggar att knacka på eller kakel att inspektera. Inte heller någon reell uppfattning om huruvida höjdskillnaden mellan golv och tak egentligen är tillräcklig. Allt som finns är skisser, moduler av kök och badrum samt en modell som visar hur husen kommer att se ut från utsidan.
Prislappen för en lägenhet? 1,8–6,9 miljoner dollar (12 till 50 miljoner kronor).
– Vi har redan nu sålt 40 procent av lägenheterna och det lär inte dröja länge innan de övriga har gått åt, säger Samantha Brown säkert.
– Vad du måste förstå är att vi säljer luft, en fantasi. Herregud, hela New York är ju en fantasi i sig, fyller Debra LaChance i. Människor har alltid velat komma hit och kommer alltid att vilja det. De säger att det är turbulens på fastighetsmarknaden i USA, men det är det inte här. New York är inte USA.
För det faktum att försäljningen av befintliga bostäder i USA väntas sjunka 4,6 procent under 2007 eller att medianpriset förväntas backa 1,3 procent till 219 000 dollar är inget som kan appliceras på New York. Inte heller hela problematiken med subprimelån. I New York mår bostadsmarknaden nämligen till synes utmärkt och priserna fortsätter stiga nästan oavbrutet.
För fem år sedan kostade en trerummare på Manhattan i snitt 1,8 miljoner dollar – den siffran ligger nu på 3,2 miljoner dollar och med ett kvadratmeterpris på motsvarande 100 000–120 000 kronor, det vill säga dubbelt så dyrt som i Stockholms innerstad. Någon avmattning i prisökningen är inte heller i sikte. Det enda som kan tänkas påverka bostadsmarknaden i New York är ett nytt terrordåd eller att luften helt och hållet går ur den amerikanska fastighetsmarknaden, något experter menar enbart kan hända om problemen med subprimelånen runt om i USA håller i sig.
Men som en följd av att rekordmånga bostadsköp har slutat i pantsättning, har ett antal kreditinstitut – som lånat ut pengar utan ordentliga kontroller om subprime-låntagaren verkligen kan betala eller inte – drabbats så pass allvarligt att de själva tvingats ställa in sina betalningar och i vissa fall ansökt om konkursskydd. Det är något som skakat om marknaden rejält. Varnande röster har höjts som menar att den amerikanska fastighetsbubblan kan vara på väg att spricka på grund av detta. Och om, eller när, den gör det kommer det inte bara att slå hårt mot USA:s ekonomi, det kommer att slå mot hela västvärldens.
– Det finns en överhängande risk för att vi är i en stor vändpunkt i bostadsmarknaden, och inte bara i USA, säger Yaleprofessorn Robert Shiller som anser att bostadspriserna kan komma att falla så mycket som 40 procent.
Den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke vill dock tona ner farhågorna.
– Fundamentala faktorer borde i slutändan understödja behovet på fastighetsmarknaden. Just nu är det inte troligt att problemen inom subprimesektorn kommer att spilla över på andra delar, sa han vid ett tal i Chicago tidigare i juni.
Minns ni Quentin Fields? För honom är bara blotta diskussionen om en sprucken fastighetsbubbla en mardröm. De ekonomiska problemen har än i dag inte löst sig, men han har kopplat in en hjälporganisation för att försöka klara sig så gott det går ur situationen när huset väntar på att bli sålt. Han är dock luttrad vid det här laget.
– Jag vet inte om den här organisationen är till någon hjälp men jag har blivit rekommenderad att använda den.
Det en gång så vackra huset som skulle ge Quentin Fields ett ekonomiskt lyft är inte längre så vackert. När SvD tar med honom till fastigheten är det första gången på en månad som han är där. Han vet visserligen att det har varit inbrott och att en vattenläcka uppstått som en följd, men inte hur allvarligt det är. På golven samsas skräp från de senaste hyresgästerna med spillror från badrumsväggarna som någon eller några har slagit ut för att komma åt kopparrören.
Quentin Fields sparkar på lite bråte och går de tre våningarna upp och ner varefter han stiger ut och låser dörren.
– Jag skulle kunna gå i personlig konkurs men det är inget alternativ. Jag har börjat leta efter ytterligare ett jobb trots att det inte gick så bra sist. Men vad ska jag göra? Jag behöver pengar. Min fru väntar vårt första barn i augusti och jag behöver pengar till såväl det som det här.
Huset han precis har stängt dörren till är så pass kraftigt nedgånget efter inbrottet att värderingen inte ens är i närheten av de 315 000 dollar han betalade till sin halvbror. Särskilt inte som gatan vi befinner oss på har ytterligare tomma hus till försäljning och prisutvecklingen har avstannat. Han sitter i en situation där huset kommer att säljas med förlust.
– Det är bara sorgligt alltihop. Jag önskar att jag hade vetat bättre men jag är inte ensam om att ha gjort det här misstaget, det är fler än jag som har gjort det. Det är ingen tröst men det är så verkligheten ser ut tyvärr.
Komplementartikel:
HUR VANLIGA ÄR SUBPRIMELÅNEN I SVERIGE?
HALLÅ DÄR LARS NYBERG, vice Riksbankschef som undersökte subprimelån i Sverige i sin stabilitetsrapport (Finansiell Stabilitet 2007:1).
– Vad vi fann var att subprimelånens andel av de totala bolånen är försvinnande liten, uppskattningsvis mindre än 0,5 procent. Varför de inte står för en större andel är oklart, men det har antagligen med sociala och historiska omständighter att göra. Subprimelånen kan dock komma att bli vanligare i Sverige, exempelvis om hyresrätterna i storstädernas förorter ombildas till bostadsrätter.
Kan vi komma att få se en liknande negativ utveckling med subprimelånen i Sverige som i USA?
– Det tror jag inte. Ett skäl till att det uppstått problem med subprimelån i USA är att kreditprövningen varit bristfällig. Bland annat kontrollerade långivarna inte alltid om låntagarens uppgivna inkomster verkligen stämde. Dessutom gjordes en del av kreditprövningen av mäklare som hade ett egenintresse av att kunden skulle låna så mycket som möjligt, oavsett om kunden kunde betala eller inte så blev det inte mäklarens problem. Den sortens produkter och lösningar har vi inte i Sverige.
Vore det positivt med en större andel subprimelån i Sverige?
– De är i princip av godo och det finns absolut inget egenvärde i att stänga ute vissa hushåll från kapitalmarknaderna bara för att de inte i alla avseenden uppfyller bankernas standardkrav. Dock är det viktigt att de som ger subprimelån tar betalt för den risk som det faktiskt innebär att ge lån till exempelvis ett hushåll med tidigare betalningsanmärkningar. Samtidigt är det förstås viktigt att den som tar ett subprimelån är medveten om vad som kan hända om man inte klarar av att betala tillbaka.
Finns det tecken på att Sverige kan få problem med subprimelån?
– Inte vad vi känner till nu. Subprimelånen utgör en så liten del av utlåningen att om vissa låntagare skulle få betalningssvårigheter så skulle det inte ge några konsekvenser för stabiliteten i banksystemet. Det hindrar naturligtvis inte att det kan bli problem för enskilda hushåll som hamnar i kläm.
Fakta: Finns en sjuk mängd fakta skrivet men inte på den här datorn, inte på nätet… När jag hittar den ska jag uppdatera.
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
HELT RÄTT I NEW YORK
Av DANIEL KEDERSTEDT, SvD Kultur 20 juli 2007.
Minimalistisk design, hög kvalitet och rätt butiker. Det är tre av grundfaktorerna till att svenska modeföretag nu gör succé i New York.
”Sverige är oerhört populärt just nu”, säger Louise du Toit på distributörsfirman Want Agency.
Efter att tidigare ha sjösatt två populära modebutiker var New York-företaget Odin redo för nästa utmaning: att etablera en konceptbutik där ett enda designermärke får lägga beslag på lokalen under fyra till sex veckor för att sedan ge plats åt nästa.
Först ut i den hippa East Village-butiken: Cheap Monday – det svenska klädmärket som med sin tajta passform, dödskallelogga och sitt billiga pris har gjort stor succé.
–Deras jeans tilltalar verkligen människorna i New York. Men vi ville visa att det finns mer bakom jeansen, att det finns en hel kollektion, säger Odins ena grundare Eddy Chai.
Sedan lanseringen i USA förra året har Cheap Monday nu blivit ytterligare ett bevis på att Sverige är det nya heta i New Yorks modevärld, där bland annat även Acne Jeans, Filippa K, Nudie och WeSC huserar.
–Det som händer i Sverige är verkligen fantastiskt, landet fullkomligen blommar! I USA finns en trend att minimalisera och det är det som gör att de svenska märkena fungerar så bra här, att de passar så rätt i tiden, säger Louise du Toit på Want Agency, distributörsfirma åt fem skandinaviska företag i USA.
Hon är övertygad om att de svenska klädmärkena har stor möjlighet att hålla kvar sin position även när den första trendvågen har gått över.
–De enda invändningarna vi har stött på är att vissa tycker att det är lite för enkelt, lite för minimalistiskt. Det finns de som vill ha det mer flashigt, men om företagen bara fortsätter som de gör idag tror jag att de kan etablera sig permanent, säger Louise du Toit.
Örjan Andersson, en av männen bakom Cheap Monday, gnuggar givetvis händerna över intresset och det faktum att märket numera återfinns i kedjan Urban Outfitters butiker.
–Vi kom in i en tid när modebilden var helt rätt för oss och vi gjorde det i rätt butiker. Odin har fått oerhört mycket kredd så det gör vi självklart vågen för.
Acne Jeans är ett annat svenskt designmärke som gått på export och efter en turbulent inledning har de sedan några år blivit en riktig snabbväxare. Liksom Cheap Monday återfinns de i ett 30-tal länder och även vd:n Mikael Schiller betonar vikten av att nå rätt butiker, för deras del Barneys i New York som anses vara en av världens mest exklusiva.
–Det går bra i USA just nu och Barneys är en viktig del för oss. USA är en viktig marknad och vi kommer att öka satsningen och intensifera sam- arbetet med vår distributör ytterligare, säger Mikael Schiller.
Han ser flera skäl till det stora intresset för svenska klädesplagg just nu.
–Svenska varumärken, och då framför allt de som liksom vi sysslar med jeans, fungerar bra på global nivå. Vi är duktiga på att göra jeans i Sverige för dels är den svenska marknaden väldigt krävande, dels finns det oerhört många duktiga designers i landet.
Under 2006 ökade den svenska modeexporten med hela 19 procent för att landa på 10,4 miljarder kronor. Klädexporten stod för 8,4 miljarder av dessa och bland de viktigaste dragloken finns Peak Performance, Björn Borg, Eton, Gudrun Sjödén, Filippa K, Nudie och WeSC – det sistnämnda ett företag vars exportresultat skrevs till 93 miljoner kronor för räkenskapsåret 2005–2006. Streetmodebolagets vd och grundare Greger Hagelin fick nyligen in 10 miljoner kronor genom en riktad kontantemission, pengar som bland annat ska gå till att stärka varumärket ytterligare i USA.
–Det är den del som växer mest i bolaget och från förra året till i år ligger tillväxten i USA på 250–300 procent, säger Greger Hagelin.
Han tror att det stora intresset för svenska klädesplagg har att göra med att Sverige ”klingar bra i modevärlden just nu”, men även att produkterna håller hög kvalitet, att företagen har en väl fungerande marknadsföring och att säljteamen lyckats väl med att få in produkterna i rätt affärer.
–Butikerna har 600–700 märken att välja på och tar in 20–30 stycken. Om vi får plats där, då gör vi någonting rätt, säger han.
Fakta:
Företagsnamn, Export i mkr (2005–2006)
1. Peak Performance, 328
2. Gudrun Sjödén, 188
3. Eton, 170
4. Björn Borg, 164
5. Filippa K, 150
6. Tiger Of Sweden, 143
7. Nudie (Svenska Jeans), 137
8. Springhill Textiles, 109
9. WeSC, 93
10. J Lindeberg, 88
Sportklädmärket Peak Performance är den överlägset största exportören av mode från Sverige. Under räkenskapsåret 2005–2006 landade exporten på 328 miljoner kronor, att jämföra med tvåan Gudrun Sjödéns 188 miljoner kronor. Det sistnämnda företaget, som främst ägnar sig åt postorderverksamhet, har dock en högre procentandel än Peak Performance: 67 procent mot 41 procent.
Företag, Exportandel i procent
1. Eton, 85
2. WeSC, 71
3. Kriss, 71
4. Gudrun Sjödén, 67
5. Nudie (Svenska Jeans), 61
6. Björn Borg, 56
7. Filippa K, 54
8. Acne Jeans, 50
9. Peak Performance, 41
10. Oscar Jacobsson, 35
Företaget Odin bildades 2004 av Eddy Chai och Paul Birardi och har snabbt rönt framgång i New York. Förutom den nyöppnade konceptbutiken, som fått namnet Den, har duon öppnat två butiker som lyder under företagsnamnet. Kommande designermärken som tar plats i butiken Den efter Cheap Monday är bland annat Robert Gellar Of Cloak, Karin Walker och Rag & Bone.
Källa: Branschtidningen Habit.
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
IPHONE RINGS IN
Av DANIEL KEDERSTEDT, SvD Kultur 26 juni 2007.
Dyr och svår att hantera. Trots påstådda nack- delar är hypen kring Apples lanseringsaktuella telefon Iphone total och den första miljonen mobiler beräknas sälja slut direkt. Nu laddar amerikanska telefonbutiker för att klara det kundtryck som väntas vid lanseringen på fredag.
– Totalt otillåtet men jag bryr mig inte. Huvudsaken är att jag får de tre exemplaren som jag vill ha.
Orden kommer ifrån Glenn Staack, 42-årig dokumentärfilmare från New York som precis skruvat lite på sig och nästan viskat fram orden. För att försäkra sig om att få tag på årets mest hypade produkt, Iphone, lade han redan för tre veckor sedan en del- betalning hos en återförsäljare, som i gengäld satte honom högst upp på den reserveringslista som på till- verkaren Apples order inte får förekomma.
Mobiltelefonen släpps på fredag och det enda sättet att få tag i något av de tre miljoner exemplaren ska vara att handla via Apples hemsida, i deras butiker eller hos återförsäljaren AT&T. Den sistnämnda kedjan har meddelat att de stänger butikerna redan klockan 16.30 på fredag – allt för att öppna 90 minuter senare med 2000 extrainsatta expediter som ska hjälpa till att klara av det förväntade trycket.
Alla är dock inte lika fascinerade. Apples telefon, som släpps i Europa senare i år, anses ha ett högt pris: Fyra gigabyteversionen kostar 499 dollar medan priset för den dubbla minneskapaciteten ligger på 599 dollar. I en undersökning signerad Markitecture bland 1300 amerikanska mobilanvändare framkom det att 41 procent av de svarande visserligen var av uppfattningen att Iphone kommer att vara ”mycket bra” eller ”exceptionellt bra”, men att enbart 6 procent var intresserade av att köpa en. Den vanligaste kritiken mot telefonen var det höga priset.
Telekomanalytikern Shaw Wu på American Technology Research säger sig veta att billigare varianter är på gång och anser att det är nyckeln till om Iphone ska bli lika populär som Ipod – Apples mp3-spelare som till dags datum har sålt i över 100 miljoner exemplar.
–Det höga priset kommer initialt inte att spela någon roll. De första miljonerna av Iphone kommer att sälja slut direkt, men sedan måste det till en förändring. Apple kommer behöva lågprisvarianter för att lyckas och jag vet att de är på gång. Det skulle inte förvåna mig om telefonen säljs i en nedbantad version för 99 dollar om några år, säger Shaw Wu till SvD Näringsliv.
Shaw Wu är dock oroad över det faktum att telefonen saknar ett tan- gentbord och enbart har en knapp. Det kan ställa till problem för Apple, anser han.
–Vi har skrivit på tangentbord i decennier och här finns inte det. Det kommer att ta tid för folk att lära sig hantera telefonen och det talar till dess nackdel.
Intresset i USA är dock stort. Tidningarna fyller uppslag efter uppslag inför lanseringen och på tv-kanalerna snurrar Apples reklamfilmer sedan flera veckor tillbaka.
Enligt AT&T har redan över en miljon människor hört sig för om att köpa mobiltelefonen, en siffra som dock får kedjans representant vid det neonsprakande Times Square att smått rynka på näsan.
- Det verkar mycket, men det kommer in folk dagligen och frågar. Men vill man vara säker på att få en telefon bör man nog åka till en mindre butik än den här.
Andra som rynkar på näsan är kon-kurrenterna. I alla fall är det vad de vill ge sken av när de inte säger sig vara oroade över Apples intåg på USA-marknaden med dess 150 miljoner mobilanvändare.
Nokias finanschef Rick Simonson har tidigare formulerat det så här:
–Missförstå mig inte, de kommer att komma med nya saker som vi måste svara upp till, men vi har investerat på det här området en längre tid. Vi är ledaren inom multimediatelefoner.
Om den inställningen måste omvärderas får vi ett första svar på redan på fredag. Då kommer den första domen från konsumenterna om Apple har lyckats motsvara förväntningarna eller inte.
